Relationskompetens
Nu har jag läst boken Relationskompetens av Juul och Jensen den gav mig många "funderare" på hur små saker faktiskt påverkar. Små saker som vi kanske inte reflekterar över, eller beteenden som kanske blivit ett mönster utan att man själv tänkt något kring det.
Bilden nedan tog jag när jag promenarade hem igår efter att lämnat barnen på skolan. Jag tyckte att den passade in så fint till mina tankar kring denna bok. Spegelbilden säger mycket, men långt ifrån allt. I spegeln visas endast det visulla som inte alltid går att ta på. Och när det blåser blir även spegelbilden otydlig. Ovanför det reflekterande finns själva trädet som hela tiden ändrar sig, just nu är dess löv i höstens alla fina färger, och det pågrund av vad som sker inuti trädet. Som i sin tur har påverkats av miljön.
Här nedan har jag sammanfattat några viktiga begrepp från boken.
Interpersonella relationer
Är de relationer som finns som bakgrund och kring individen i samhället som tillhör ett oförutsägbart mönster där relationer indirekt eller direkt påverkar ens beteende samt handlande. Interpersonella relationer är komplexa, hur vi tolkat och upplevt situationer samt de oreflekterade händelserna i livet påverkar och är påverkade av sampel.
Relationskompetens
Är att kunna ”se” den andra och att kunna läsa av intryck och sedan anpassa sitt eget beteende och agerande utefter de premisser som råder. Att kunna se bakom beteendet. När man ser på barnet utifrån det perspektivet kan man hjälpa till att stärka barnets självkänsla och därigenom vinna respekt och empati. Relationskompetens är att kunna jobba och realisera de värden och förställningar som vi anser är centrala och viktiga.
Yrkespersonlig utveckling
Genom att kunna se på sig själv objektivt och kritiskt kan utveckling ske. Detta är ett måste för att kunna bryta beteende mönster eller för att relationer ska förändras. För att kunna jobba på sin yrkespersonliga utveckling behövs andra och kollegiala reflektioner som hjälper till att se det vi annars kanske skulle ha missat. Här gäller det att arbeta utifrån det faktum att inte ställa för höga krav på varandra eller för den delen på sig själv. Det är viktigt att kunna bjuda på tankeväckande och utmanade återkopplingar. Ett bra hjälpmedel är att filma och sedan gå igenom och syna samt reflektera över olika sekvenser.
Ju mer personligt man tar andra människors beteende, ju mindre kan man se av den andra (Juul & Jensen, 2009, s.125).
Föräldrasamarbetet
Att ha en ”god” kontakt i det problematiserade samtalen och att vara öppen kring tankar och olika åsikter. Det kan vara bra att ha stöd inför samtal och att vara väl förberedd. Som yrkesperson likt övriga samtal kan det vara så att man känner olika inför personen man samtalar med. Vilket har inverkan på hur samtalet och innehållet i samtalet ter sig. Det är då bra att kunna ta någon annan pedagog till hjälp som stöd. Att vara öppen och förklara på ett ”bra” sätt hur man känner kan ofta påverka diskussionen på ett positivt sätt.
Ju mer autentisk (det vill säga öppen omkring sina tankar, hållningar, värden och känslor) parterna kan vara, desto bättre blir kontakten (Juul & Jensen , 2009, s.197). Pedagogen ska kunna leda samtalet men inte på bekostnad av vad den andra vill ha sagt, utom här ska åsikterna mötas och det finns ingen direkt sanning utom båda parter har kännedom om barnet som går att utvidga och dra nytta av. Det är bra att kunna reflektera hur man lägger fram orden man använder sig utav i samtal med andra för att båda parter ska känna sig tryggare. Juul och Jensen (2009) menar på att det personliga språket eftersträvar subjektivitet och individualitet många kan dock vilja skilja på det privata och det personliga men för att nå ett autentiskt uttryck i sin yrkespersonliga integritet menar han att vi behöver båda språken som koordinerande. Detta skriver Juul och Jensen (2009):
I interpersonella relationer har det personliga språket följande positiva kvaliteter mätt med denna boks värdeföreställningar:
· Det personliga språket gör den talande närvarande och tydlig i kontakten.
· Det ökar den talandes självkänsla.
· Det inspirerar den andra parten till personlig insikt och reaktion ökar därigenom dennes självkänsla.
· Det kränker aldrig den andres gränser eller värderar dennes önskningar och behov. (s.209)
Juul och Jensen (2009) menar också på att det är viktigt i den möjliga mån som finns att barnen få vara med i samtalen då det är dem det handlar om. Detta med hänsyn till deras rättigheter, existens och deras sociala utveckling. Jag tycker att det är självklart att barnen ska få delta i samtalen som sagt med hänsyn till den rådande diskursen. Och att barnen får vara med och påverka beslut eller annat rörande dem själva. Jag kan tänka mig att det kanske inte är så lätt alla gånger och att vi står inför många stora utmaningar på många sätt. Men det som är viktigt för oss blivande pedagoger är att ha i åtanke är att vi hela tiden kommer att finnas utvecklingsmöjligheter bara vi är öppen för förändrig.
Denna bild nedan illustrerar hur vi faktiskt vänt saker i motsatt riktining om man utgår ifrån de paradigmskiften som skett.
